Aldrig två gånger

2018-11-05

Inget sker, något händer aldrig
två gånger. Och därför är vi
födda utan erfarenhet och
dör utan rutin.


Även som de dummaste elever
i världens skola
kan vi aldrig gå om
någon höst, någon vår.


Inte en dag ska upprepas,
två lika nätter finns inte,
två helt lika kyssar,
två likadana blickar i våra ögon.


I går, när ditt namn
högt uttalades i min närvaro,
var det mig som om en ros
föll in genom öppet fönster.


I dag, när vi är tillsammans,
ligger jag vänd mot väggen.
Ros? Hur ser en ros ut?
En blomma? Eller sten?


Onda timme, varför grumlas
av obehövlig oro?
Du är - alltså måste du förgå.
Du förgår - alltså finns här skönhet.


Leende, omfamnande varandra,
söker finna ut harmonin,
trots att vi är varandra olika
som två droppar klart vatten.

En sommarnatt för ett helt liv sedan. Den slags augusti man bara drömmer om. Där vi sjöng. Spelade. Skrattade. Simmade. Dansade. Tumlade och föll. Gräs, skog, eld, människor, vatten, lek. Leende, omfamnande varandra. 

Det var tiden som upphörde. Förnuftet. Eftertanken med all sin krankhet. Sent den natten satt hon i mitt knä och reciterade Szymborska. Vad jag återkommit till den stunden. Vad orden gjorde med mig.

Två av dem som var med oss där finns inte längre. Du är – alltså måste du förgå.

Men också detta. För oss som fortfarande är här: Vi kan mötas hur många gånger som helst. Inte en dag ska upprepas. Två lika nätter finns inte. Två helt lika kyssar. Två likadana blickar i våra ögon.


foto: Joanna Helander.

Kommentarer

Populära inlägg